Ångest över dagisstarten har lilla E haft i en veckas tid..han ville inte dit.. vi har pratat mycket om det och det har bara framkommit att han INTE vill gå dit...
Imorse kom det fram när han halvgråtandes talade om att han faktiskt inte ville äta gröt på dagis... så när jag lovat honom att jag skulle tala om det för fröknarna cyklade han stolt till dagis på sin STORA cykel, 4-års presenten som han nu bemästrar.. vid dagis mötte vi Eva, inte Eva med glasögonen utan Eva.. .han drog mig i tröjan och viskade "Berätta om gröten nu mamma!", jag berättade för henne att han faktiskt inte ville ha gröt till frukost och hon lovade att han aldrig mer behövde äta det.. jag fick en puss o en kram och han anslöt glatt till de andra barnen... stackaren..har gått och haft ångest över GRÖT i en hel vecka!!
Vid hämtning berättade han glatt att han faktiskt sluppit gröten och ser nu fram emot morgondagen - för dagis är ju KUL!!
Mammas pojke - jag hatar också gröt!!
2 kommentarer:
Ja tänk hur det kan vara i små barnasjälar. Jag minns att när Roger skulle börja 1:a klass var han väldigt orolig i flera dagar före. När jag frågade vad det var kröp det fram att han inte skulle känna någon där och han skulle känna sig ensam. När jag berättade att ALLA var i samma situation och inte kände någon så släppte oron direkt.
ja, och mormor gillar inte heller gröt!
Skicka en kommentar